Planera din egendom är inte en lätt uppgift, och se till att allt sker på rätt sätt kan vara avgörande för den ekonomiska välfärd dina arvingar och kära. Estate planering är mer än bara en konstruktion är komplex. Det fungerar också, skatter och andra avgifter samt lägga upp beredskapsplaner för att minimera din hälsa, bör du vara arbetsoförmögen. Eftersom estate planering är bokstavligen en fråga om liv och död, bör du lita på bara en advokat som specialiserat sig på detta område.

Vad kommer en advokat?

Det är frestande att spara tid och pengar genom att förbereda frivilligt av dig eller investera i ett kit. Det är emellertid omöjligt att uppfylla för var och en av dessa förenklade metoder för alla dina behov, eftersom varje situation är unik. Det finns inget program i världen, kvalificerad rådgivning i samband med erfarenhet. En kvalificerad estate planering advokat kan hjälpa dig genom lagar, rättigheter, skatter, testamenten, bouppteckning och förtroende navigera.

Plant Utseende

Endast en advokat som för närvarande metoder egendom planering i rätt fält i taget, kan du designa ljud juridisk rådgivning på din fastighet. Hitta en egendom planering advokat för en medlem i god ställning i den nationella advokatsamfund. Annars bekräftar att gården planeringen advokat du funderar ligger i framkant av utbildningsbehov. Också se till att alla advokater har skärmen tjänstefel eller ansvarsförsäkring, om de gör ett misstag.

Det finns flera saker att gården planering advokat. Var noga med att säkerställa en helhetssyn på varje intervju att du mår bra om din slutliga beslutet. Vissa av frågorna är:

Hur länge har du övat på gården planeringen området?

Hur skulle du beskriva din utbildning och erfarenhet av förmögenhetsrätten?

Är du medlem i advokatsamfund eller egendom organisationer planering?

Är du nöjd med nuvarande utbildningskrav i baren?

Återlämnande av din verksamhet förrän du hantera ansvar och försäkring bedrägeri?

Hur du handskas med svåra familjekonflikter?

Kan du ge mig ett exempel på en mycket enkel fråga, har du blivit jämförd med en mycket komplicerad?

Utöver de otaliga frågor som kommer att göra dig, se till att din sensor och verkligen få en känsla för personen. Har advokaten själv känna sig trygga och omhändertagna? Är han eller hon kommer att stöta på när någon man älskar för sympati i deras tid av sorg? På samma sätt som han eller hon har stött på ett snabbt prata pengar hungrig kille? Lita på din instinkt.

Förutom att lita på din intuition, se till att du gör dina läxor. Fråga advokaten för referenser och faktiskt ringa referenser.

Be om rekommendationer

Du kan säkert titta i gula sidorna eller på nätet för kvalificerad Estate Planning advokat i ditt område. Däremot process analys av de mycket längre och mer komplicerade att göra när du scratch. Å andra sidan, om du är en advokat är starkt rekommenderat att komma från en betrodd vän eller familjemedlem, det är ett integrerat mått på förtroende som inga pengar kan köpa. Fråga runt – på jobbet, kyrkan, vänner, eller ens i skolan för ditt barn. Rekommendera har åtagit sig att en bra (eller dåliga) berättelse om ett gods planering advokat. Även om du inte har en rekommendation från en särskild advokat som du kan få hjälp, kan du stoppa i stånd att arbeta med en dålig från att lyssna till varningar från vänner.

Idag var T-banan till Ropsten försenad på grund av ett tidigare vagnfel. När tåget äntligen dök upp vid Slussen var vagnarna i stort stett fyllda till sprängningsgränsen men jag lyckades ändå upptäcka en ledig plats in mot fönstret. Jag knölade mig fram mellan folk, säten och knän till den ”lediga” platsen bara för att upptäcka att den användes som underlag för tidningen Metro som en pensionärstant med ilsket rödfärgat hår satt och läste, fullkomligt nonchalant till faktumet att det stod folk runt omkring henne. Jag stod där, inklämd mellan medresenärernas ben, en stund och avvaktade men fick ingen reaktion. Jag tog därefter ett lätt tag i tidningen för att påvisa tanten om att någon faktiskt ville utnyttja platsen till att sitta varpå hon gav mig onda ögat och irriterat med ett hårt ryck slet åt sig sin tidning och frigjorde min sittplats. Jag kan ju informera om att det var tur för henne att det är fredag och mitt humör ligger på den övre skalan idag…

Nämnde denna händelse med några väl valda ord på Facebook och fick följande svar kommentar av Lena:

“Tanter är skit, jag ska ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG bli tant!! (Om jag kan undvika det, det kanske bara smyger sig på en…)”

Och jag svarade:

“Tyvärr gör det väl det… Att bli tant är nog oundvikligt… men att bli en elak SURKÄRRING är nåt vi alla har möjlighet att styra över innan det är försent…”

Redan i höstas bokade vi en vårtripp till Åland och i egenskap av reseledare raggade jag ihop en grupp på tio personer som var intresserade av att åka med. Efter några avhopp och några nytillkomna blev vi till slut nio personer som satte oss på M/S Rosella med avgång från Kapellskär på fredagskvällen.

Det var jag, Jonas Roos, Micke Tilja och Johan Larsson från Stockholm, Anders Nyberg och Niklas Adolfsson från Gotland samt tre tappra Göteborgare, Elin Linde, Anders Fredriksson och Robert Eriksson, som rest hela vägen från Göteborg samma dag. Med nya färjan till Mariehamn tar turen numera bara två timmar, dock förlorar man ju en timme till när man kommit fram då Åland/Finland ligger en timme efter den svenska tiden. Vid ett par tillfällen på vägen över dundrade Rosella genom ordentliga områden med drivis. Vi satt på fönsterplats och såg hur färjan flyttade rejäla mängder tjocka isflak medan hela båten vibrerade och skakade oroväckande.

När vi kom fram till Mariehamn begav vi oss direkt till Övernäsgården vilket är det vandrarhem som Ville och Ålands dykcenter från den här säsongen samarbetar med. Tyvärr rivs centrets gamla lokaler nu till sommaren – därav det nya konceptet. Övernäsgården ligger bara knappa 1,5 km söder om Mariehamn och vi var snabbt på plats där Ville mötte upp oss för genomgång av helgen.

Efter att vi även fått en kort genomgång av faciliteterna av personalen fick vi nycklarna till två mysiga fembäddsstugor. Vi delade upp oss med Stockholm i den ena och Gotland/Göteborg i den andra och det var bara att krypa ner i redan färdigbäddade sängar vilket var enormt skönt då timmen var sen och alla var trötta efter olika former av långväga resande under dagen.

Stugorna bestod av två separata sovrum. Ett med en enkelsäng och ett med två enkelsängar som kan användas som de är eller dras ihop till en dubbelsäng. Säng fyra och fem fanns i det rymliga vardagsrummet som i den öppna planlösningen även innefattade ett fullgott kök. Till min stora förtjusning betydde detta att alla fick ett eget krypin och att jag slapp bekymra mig över de timmerstockar som i stort sett alltid brukar dras om nätterna när man sover ihop med en bunt karlar (för vi tjejer snarkar väl aldrig?). 😉

På morgonen, efter att ha avnjutit en god framdukad frukost i Övernäsgårdens matsal, begav vi oss bort till fiskehamnen några kilometer från vandrarhemmet. Det blåste snålt och vi var alla glada över att vi redan bytt om till underställ. Vi hjälptes åt att lasta ombord alla prylar på Silverpilen (båten) och bytte sedan om till torrdräkter innan vi begav oss av från kaj. Första dyket skulle bli stålbarken Plus och gångtiden ut dit var bara runt en kvart så det var lika bra att vara påklädda och klara innan vi kom fram.
Plus bjöd på rejält god sikt. Dock var det ordentligt kallt. Den största delen av dyket bjöd på noll grader och på sexmetersstoppet låg tempindikatorn på min djupmätare och flipprade mellan -1 och -0. Man kan verkligen påstå att det var som att dyka i ett stort glas med isvatten.

Under ytintervallet satt vi ihoptryckta i lä bakom lotshuset på Kobba klintar och när det var dags för dyk två, som efter Göteborgarnas val blev på Caskelot och Nederland, var det bara fyra av nio som var hårda nog att trotsa kylan och genomföra dyket.

När vi kom tillbaka till hamnen packade vi dykcentrets stora skåpbil med flaskorna och begav oss i gemensam trupp upp till centret som ligger bara några hundratals meter från hamnen. De nya lokalerna är fräscha och inbjudande och ännu en nyhet för i år är att de har inline-fyllning för nitrox så ska man inte fylla blandningar med högre syrgasnivå än 40% är det inte nödvändigt att ha tvättade flaskor inför besöket.

När vi kom tillbaka till stugorna vilade alla lite och sen gick duscharna varma inför kvällens middag. Vi fick rekommendationen att testa puben ”Park’s” jägarmackor så vi styrde kosan dit. Det gick jättebra att gå från Övernäsgården till centrum, en kort promenad på ca 1,5 km (ungefär samma sträcka som från förra centret till centrum) och det gick fort att beställa och få maten. Kort efter middagen infann sig en matkoma och då det börjat regna rejält delade ett sömningt team Stockholm en taxi hem till stugan. De övriga kom snart efter på sina apostlahästar då det tydligen blivit tillfälligt uppehåll strax efter att vi åkt. Dock var uppehållet kortvarit då vi fick somna in till ljudet av häftigt regn mot stugans plåttak – mysigt!

Andra dagen åkte vi åter igen till Plus då vindar och drivis inte tillät något annat. Ingen misströstade för det då vi som dykt henne många gånger förut gärna dyker henne igen och Göteborgarna var alldeles hänförda över det intakta och detaljrika vraket och njöt av varje iskall minut av dyken.

Även denna dag, trots sol och faktiskt en del värme, valde jag att bara göra dagens första dyk. Jonas, Tilja och jag gjorde dyket tillsammans. Jonas hade glömt att han kopplat ur sin lampa mellan dag ett och två, och således alltså då även glömt att koppla in den igen då den inte tände när det var dags för nedstigning. Tilja och jag gick ner till förtöjningsringen i berget på 11 meters djup och väntade på Jonas där medan han klättrade ombord och fixade lampan. Det var varmare där nere, där man kunde ligga med luft i dräkten, än att ligga i ytvattnet squeezad som en vakumförpackad oxfilé och frysa.

Som vanligt, vid varje morgondyk på Plus, dundrade det förbi 2-3 Viking/Siljafärjor och skakade om oss rejält. Skön känsla att ligga där och känna vibrationerna och höra motordunket och vispandet av stora propellrar och ändå veta att man är helt safe då de passerar ca 150 meter väster om oss på säkert avstånd.

Ytintervallet spenderades även denna dag på Kobba klintar och i lä i solen blev det ordentligt varmt och vi hann bli lite röda om nosen i solen. Alla utom jag och Göteborgs-Anders gjorde andradyket och vi låg på båten och lapade sol medan de andra dök.

Efter att vi kommit i hamn och packat våra bilar åkte vi förbi centret och tog adjö av Ville och de övriga grabbarna innan vi återvände till våra stugor. Som tur var hade vi tillgång till stugorna hela avresedagen och vi kunde i lugn och ro plocka ihop och vila lite innan det började bli dags att ge sig av. Jag, Tilja, Jonas, Johan och Gotlandskillarna åkte och käkade pizza innan vi slutligen begav oss tillbaka till färjeläget och vår båtresa hem.

Tack allihop för en jättetrevlig dykhelg!

Idag hade jag ett mycket intressant samtal med min terapeut. Upprinnelsen till ämnet vi skulle ta upp idag var att jag tills idag skulle identifiera situationer där jag upptäcker att jag fortfarande har svårt att säga ordet NEJ. Under hela veckan som gått så har jag inte haft några som helst problem. Men igår upptäckte jag att den person som jag har svårast att säga nej till, är mig själv.

Det var när jag igår satt framför datorn och uppdaterade bloggens programvara etc, som jag upptäckte att jag helt körde över mig själv i jakten på att få allt att fungera och bli klart. Förr kunde jag tillbringa 16-18 timmar per dag framför datorn, men idag så kan jag inte inte sitta mer än någon timme förrän trycket i huvudet börjar och sedan kommer illamåendet som ett brev på posten. Men, jag kan inte stoppa och säga till mig själv “-Nu räcker det för idag!”, utan den “för–skade” arbetsnarkomanen tittar fram igen och ska helt enkelt göra allt färdigt.

Hur som helst, min terapeut och jag var helt överens om att jag måste jobba med att släppa taget när saker och ting är halvfärdiga, för allt behöver inte bli klart bums. Jag måste träna mig i att avbryta mitt arbete, genom att ofta ta pausar och köra andningsövningar för att fokusera inåt istället en stund. Jag ska framöver ut och arbetsträna och kan jag inte lära mig att själv avbyta mitt jobb, så är risken stor att jag kör huvudet rakt in i väggen igen och det vill jag inte.

Jag har tidigare haft hjälp av en timer, och vid datorn använde jag påminnelse-funktionen i Outlock för att bli påmind var trettionde minut om att ta paus. Men problemet var att när jag inte använt datorn på några dagar så var det en mängd påminnelser att klicka ner, så jag tog bort det. Men vi var överens om att jag behöver ha någon slags påminnelsefunktion som hjälper mig på traven. Nu har jag hittat ett programmet Workrave, som jag tror kan hjälpa mig att avbryta. Tillskillnad mot Outlock, så slipper jag en massa popuprutor om datorn varit avstängd en tid och det finns en massa användbara finesser. Läs mer i nästa inlägg.